Westerbacka Story

Förra året var inledningen till en förändring och jag känner mig stark och full av tillförsikt inför framtiden. Det här året får gå i samma anda och jag tror att jag är på väg mot en bättre version av mig själv. Jag har ett stort projekt på gång i och med mina studier men utöver det utmanar mig själv med ett spännande projekt till. Alla detaljer är inte ännu på sin plats men snart, alldeles snart ska jag berätta mera! Åh, det är så spännande att det inte är klokt. Så spännande att jag måste fixa till en liten skylt åt mig att hänga på väggen!

Efter en synnerligen långsam julhelg då jag legat flunssig och febrig kände jag mig idag frisk nog för att ta med mig kameran och åka iväg till Kyrkbacken för att föreviga det härliga vintervädret fick till jul. Här är en del av bildskörden.

Gästhamnens kontor ser lite tillfruset ut.

Ta upp båten? Äh, isen smälter ju nog igen.

Jag kan vänta på dig här

Hös Börje får man ingen fisk just nu

Endast en litet ljus ser man i fönstret

Ett ensamt par gräsänder

Lite vårkänsla?

Södra hamnen är mera tillfrusen

Orginalet…

…eller som beskuren?

Eftersom säsongen för utomhusbyggnation enligt mig är slut så tog jag mig an ett lite mindre husbygge. Inspirerad av bilder som andra lagt upp på nätet av sina byggen så har jag nu tillverkat ett helt eget hus åt mig. Ja, speciellt en bild imponerade stort.

Det här huset hittar man på Saltå Kvarns blogg

 Här kommer en filmsnutt som visar hurdant mitt hus blev.

Jag älskar att sjunga och den här hösten har jag återupptagit sånglektionerna. Härligt är det och jag har gått framåt och lärt mig behärska min kropp bättre när jag sjunger. Ännu finns det mycket att jobba på men varje steg framåt på vägen ger en kick. Ofta har jag efter en lektion känt att ”jag kan ingenting” men nu de senaste gångerna har det vänt och jag känner att jag har kommit vidare från det jag tidigare kunnat.

I måndags hade vi sångelever en liten konsert för inbjudna gäster för att fira avslutad termin. Jag bandade konserten för att lyssna till hur jag själv låter när jag sjunger. Jag har vanligtvis en helt annan uppfattning om min egen prestation på basen av sångupplevelsen än den jag sen får när jag lyssnar på den inbandade versionen. Det är otroligt nyttig att lyssna ”utifrån” på sig själv.

Nu börjar vi vara på slutrakan.

Från den här vinkeln ser det helt klart ut.

Här kan den skarpögda se att det fattas något smått

Här kan du se under takkanten och se att det fattas några via bräden

Ett vitt bräde är på plats, de andra fattas och det här hörnet har inte ännu fått sina fina, vita, foderbräden.

Vintern kommer emot och det gör att skjulet inte går att få helt färdigt. Det är bräden som ska målas och temperaturen räcker inte till och när det ibland gör det så är det så fuktigt att inget torkar ändå.

Se så fin takränna det blev!

Ett öga håller koll och tänder lampan när det är mörkt och någon närmar sig.

Den fina vita garagedörren.

I ett nytt trädgårdsskjul är det viktigt att få ordning på redskapen så ett antal krokar har skruvats upp för verktygen.

Somliga saker kan man inte hänga upp och då är det bra med rejäla hyllor.

Maisemointi (vilket praktiskt ord alltså!) kan man syssla med tills marken fryser och på insidan kan man förstås fixa hyllor, krokar och ställningar för alla redskap som ska förvaras. Men champagnen för invigningsfesten får stå på is till våren.

Over and out.

Det går framåt, om än långsamt…

Nu är dörren på plats och alla vindskyddsskivorna. Dörren fick bli en fullstor garagedörr för den var nästan billigare än en vanlig ytterdörr! Dessutom hoppas vi att vi en dag har en traktorgräsklippare och den skulle ändå inte rymmas in genom en 90 cm bred ytterdörr så det är lika bra att det är en rejäl garagedörr.

Så börjar taket ta form och listerna kommer på plats på väggarna så att det blir ventilation under ytterpanelen.

Måla, måla, måla… Det är enklast att måla panelen minst ett varv innan man spikar upp den. Det gör också att om panelen torkar på plats sen så blir det inga fula ränder där den inte är målad.

Jihuu! Det bästa är när man kommit så långt i ett projekt att det är ytan man jobbar med. Det är alltid lika roligt att se det färdiga resultatet.

Rött och vitt, precis som våra andra stugor. Nog är det bara sååå snyggt!

Det närmar sig slutet, men ännu är det en bit kvar. Fortsättning följer.

För några år sedan var jag vanligtvis fullt sysselsatt av att göra julgodis den här tiden på året. Från mitten av november fram till jul doftade det choklad och kola och juligt för hela slanten i vårt hus. Verksamheten växte från år till år och kundkretsen dreglade nästan hela december efter mina godisar.
 
I fjol bestämde jag mig för att lägga ner godistillverkningen för det var inte längre roligt. Jag var överarbetad och stressad. Visst var efterfrågan stor på julgodiset och nog tjänade jag en liten slant på det också men det var inte värt stressen och pressen jag upplevde. Det är otroligt tidskrävande att göra stora mängder julgodis för hand. Självklart blev många besvikna när jag inte längre förgyllde deras julfirande med hemgjorda konfekter men de hade klarat sig bra innan jag började också så varför skulle det inte gå bra nu igen, resonerade jag.

De som längtar efter julgodis i år kan införskaffa julnumret av tidningen Leivotaan och sno ihop godis enligt mina recept. Det är inte så svårt som man kanske tror men nog tidskrävande. Så jag förstår att det är mycket enklare att köpa än att göra själv.

 

Jo, skriv en kommentar här i bloggen eller till statusen på Facebook där jag tipsar om detta inlägg. Skriv vilket julgodis du tycker är det allra godaste. Det där som bara måste finnas för att det ska kännas som jul för just dig. Det kan vara Fazers gröna kulor eller mammas kola, ingen skillnad.

Vinnaren dras på söndag kväll (30.11) efter kl 18.00 så fram till dess har du tid på dig att kommentera.

Så blev det upp-åt-väggarna….

Bakväggen var lätt att slå upp. Bara en rak vägg.

Så framväggen med dörrhålet och därefter sidorna.

Takstolarna är på plats men det ser lite glest ut ännu i vär koja.

Här har taket fått ”aluskate”. Vindskyddskivorna håller ihop väggarna och ett fönster har hittat sin plats.

Ovanför dörren kom en fanerskiva. Den fungerar som snedsträva och håller uppe den nedre balken som är dörrhålets övre kant. Det börjar se ut som att det ska bli ett hus av det.

Fortsättning följer…

Egentligen undrar jag hur mångte projektet det här är. Vi har visst ett eller flera projekt på gång varje år. Det här projektet är Pasis semestersysselsättning som 3 månader efter semester inte ännu är helt klart. Han är tidsoptimist och jag är tidspessimist och i verkligheten brukar vi landa där någonstans mittemellan våra uppskattningar, men nu kom vintern emot så det sista får bli till våren.
Nu en titt tillbaka på hur det började:

När semestern började regnade första veckan bort och den lånade grävmaskinen var i olag. Under andra veckan kom projektet igång och då gick det undan.

Till att börja med frilade Pasi berget och planerade sitt bygge.

Det var en rejäl hög jord som flyttades åt sidan.

Sen fylldes gropen igen med grus och täckdikesrör placerades strategiskt ut.

Bottenplattans gjutform bestod av gjutblock och styrox och en massa järn

Bottenplattan är färdig, härifrån går det bara uppåt.

Ett varv med gjutblock till och sen ska det bli väggar och tak.

Det här var första etappen av projektet som gick på några dagar, fortsättning följer!