Oinbjudna trädgårdsmästare

Här i skärgården är rådjur och vitsvanshjortar ett omdebatterat problem. De finns i såndana mängder att de är en ständig trafikfara. De har blivit mer eller mindre tama så att de inte längre är rädda för människor. Både antal och oräddhet leder till att de fräckt går i trädgårdarna och mumsar i sig allt som finns. Krokusar, tulpaner, bärbuskar, fruktträd, allt slinker ner.

I vår trädgård har vi varit förunderligt besparade från intrång av hjortdjur medan mina föräldrars trädgård ett stenkast bort har varit djurens godispåse. Den här våren har det dock kommit ett eller flera djur som upptäckt vår trädgård. Först rök bergeniablommorna. Nåja, tänkte jag, det är inte hela världen, för jag är inte särskilt förtjust i bergenian. På bilden ser du hur vackert avnupna blommorna är. Stjälkarna är tydligen inte goda.

Det som jag ju inte helt tänkte på var att när ett djur väl vågat sig in i trädgården och bergeniablommorna är slut så ser den sig om efter andra läckerheter.

Så någon natt senare försvann en rad med tulpaner. Även de vackert avnupna. Det var små vackra tulpaner som jag ärvt av min mormor. Bredvid raden står ett par blommor av tjärblomma, i samma färg som tulpanerna, men de fick stå kvar.

De här tulpanerna var jag speciellt glad över så nu hade hjortdjuren förverkat min välvillighet. Runt eken mitt på gräsmattan växer samma väna tulpaner som de i den uppätna raden. Inte en chans att jag tänker bjuda på dem som hjortgodis!

Jag blev alltså tvungen att paketera in blomlandet om jag vill vara säker på att ha kvar mina fina tulpaner. Det fick bli ett lågt staket och ett paraply av plastnät. Speciellt vackert är det förstås inte, men vad gör man? Det finns diverse preparat som lär avskräcka, men jag tog det jag hade hemma. Jag räknade ju med att det här landet hade betats slätt följande natt utan åtgärder. För faktiskt, när jag tog en närmare titt, så hade någon redan smakat på ett par, tre tulpaner.

En noggrannare genomgång av trädgården visade också att någon smakat på blad på de unga äppelträden. Bara lite försiktigt i toppen av nån kvist. Så nästa projekt blir att bygga staket och paketera in de unga träden så att inte de fyrbenta trädgårdsmästarna beskär för våldsamt.

Om Janette

...med många järn i elden... Jag tycker om när det händer och planerar ständigt nytt. Ibland behöver jag få vara ensam och ladda om. Musik, fotografering, trädgårdsarbete och att experimentera i köket är positiva laddningar i mitt liv, liksom min familj och våra katter.
Det här inlägget postades i Hus & Trädgård, Natur och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.