Jag har det bekvämt och lyxligt jag. Utan att så och odla får jag skörda!
Mamma sådde basilika och insåg plötsligt att hon hade MASSOR som hon inte visste vad hon skulle göra av. Så jag tog gladeligen emot dessa massor och idag har jag skördat och tillverkat pesto.
Jag är allergisk för (eller heter det mot?) solrosfrön och följdaktligen solrosolja. I stort sett alla pestoburkar du hittar i butikshyllan innehåller solrosolja eftersom den oljan inte blir grynig när den står kallt. Kanske är den billigare än andra oljor också.
Vill jag äta pesto får jag göra den själv och jag använder mig av rejäl olivolja. För att den ska hålla fryser jag in den och då har jag ett rejält förråd att ta av under de långa mörka månaderna. Byttorna jag fryser in i är små platskoppar – du vet, såna man får smakbitar i eller dippsås på restauranger – och de rymmer ca ½ dl. Sen trär jag på en mini-minigrip-påse. Behändigt tycker jag. Idag frös jag in 25 små byttor och en liten glasburk ställde jag i kylskåpet för de närmaste dagarnas användning. (Det blev alltså ca 1,3 liter pesto!!)
Och så innan nån hinner undra över receptet så kan jag avslöja att jag använder ett jag hittat på nätet. Det är enkelt och jag kör allt i matberedaren, mortel skulle jag aldrig orka använda men jag förstår att det skulle ge en ännu bättre smak åt peston.
PS. Nästa inlägg blir inlägg nr 100 och då blir det lite spännande!
