Hej vi är tillbaka!!
Den här våren har trädgårdsivern vaknat i takt med naturen. Det finns alltid massor att göra när man har en trädgård, men lusten brukar kunna gå i vågor. Några år har jag varken haft ork eller lust att göra så mycket och det är helt förståeligt med tanke på att jag för två år sedan började en helt ny karriär och starten tog musten ur mig. Första sommaren veckopendlade jag dessutom så det fanns inte just nån tid för trädgården.
Den här våren har varit annorlunda för de flesta. En del rullar tummar och undrar hur de ska få dagarna att gå, medan andra är överhopade av arbete så att de undrar hur de alls ska överleva fram till nästa lediga dag. Vi befinner oss där emellan. Våra bådas arbeten rullar på i stort sett som vanlig.
Så jag tänkte att jag skulle återuppta rapporteringen från Westerbacka.
Mot slutet av april blev det dags att se till raderna med jordgubbsplantor. Som du ser på fösta bilden såg det deprimerande ut efter vintern och ett par års halvhjärtad omvårdnad.
Det fanns massor av döda blad att städa bort. Det goda var ändå att bladen skyddat plantorna från väder och vind under vintern.
När jag städat bort allt det döda och en del ogräs såg jag att en del plantor dött. Det fanns en del nya plantor av revor så jag flyttade dem till de tomma platserna.
De här lådorna är kanske inte det mest optimala för jordgubbarna. Nu märker jag att lådan hade kunnat vara aningen bredare. Samtidigt är det massor enklare att hålla efter ogräset när odlingen är så väl avgränsad.
Lådorna byggde vi av 2″ x 6″ plankor som inte var impregnerade. Det betyder nu att det växer nån typ av svamp på plankorna. Svampen äter sönder träet så om några år blir vi säkert tvungna att byta ut dem.
För fem år sedan när vi byggde dem hoppades jag på att de skulle hålla i 20 år. Nu inser jag att jag får vara glad om de håller i 10 år!
Jordnivån hade sjunkit i raden, men mask fanns det gott om. Jag tömde komposten och lade ut ett lager av kompostjorden i raderna. Jag tror att maskarna tycker att kompost är mums. De får arbeta med att dra ner komposten i den lerhaltiga jorden.
I fyra rader har vi den pålitliga sorten Polka. I de två raderna längst bort på bilden hade vi Ria och Honeoye. Ingendera sorten blev någon favorit. Dessutom var de raderna katastrofalt fulla av ogräs (läs vitrot). Så jag bestämde mig för att riva bort allt och börja om.
I den nästsista raden planterar jag nu plantor av sorten Korona. Det som en glirning till vårens virus. Den sista raden får stå i träda över sommaren i hopp om att radikalt minska förekomsten av vitrot.
Enligt en trädgårdsmästare ska Korona vara en bra sort. Jag har ännu inga erfarenheter av den, men jag hoppas på den och lovar att återkomma i slutet av sommaren med en rapport om vad vi tyckt.
