Från förra inlägget har situationen förändrats för oss på Westerbacka. Veckopendlaren har flyttat hem igen och gör nu som den andra invånaren, jobbar heltid med dryga två timmnar pendlingstid per dag. Det betyder ändå att vi båda, Janette och Pasi, nu är hemma varje kväll och natt. Det resulterar i att de två lurvbollarna Manda och Fia inte känner sig fullt så övergivna. Det resulterar också i att det finns lite mera ork att fundera på hus och hem. Så det resulterar kanske i förlängningen också i lite tätare uppdateringar på bloggen.
Ända sen i höstas har vi planerat en förnyelse av sovrummet som är det rum vi byggde först när vi renoverade Westerbacka. Det har varit vår ”mest misslyckade rum” eftersom vi knappt alls visste vad vi sysslade med när vi byggde det. Sen lärde vi oss mera vart efter som vi byggde och renoverade.
Första maj år 2000 såg det ut så här i sovrummet. Då var vi mäkta nöjda över att ha fått rummet inflyttningsklart.
Med åren har vi blivit allt mindre nöjda med rummet, men det är först nu som vi haft möjlighet att verkligen flytta ut ur rummet och ta itu med det. Vilken chock det blev! För hur i hela världen kan man ha så mycket prylar i ett enda rum? Suck! Nåja, det är kanske helt rimligt att gå igenom sina lager en gång vart tjugonde år?
Välkommen med på resan mot det förnyade sovrummet!
