Nu när jag är borta så mycket hemifrån, eller kanske jag borde säga när jag är i mitt andra hem så mycket, så kan det vara en överraskning att komma hem och se vad som hänt i knutarna sen sist.
Den här gången möttes jag av en sönderkörd gräsmatta och en halv hög grus…
Vedhögen har inte rört på sig alls…
Här är det en hel hög grus….
Här står pappas gamla traktor och väntar på chauffören…
Här har grävmaskinen dragit till skogs…
Finast bordduken begravs under gruset… Nej då! Det är jordförbättrings fiberduk!
Virallinen valvoja – den officiella övervakaren Manda är på plats.
Här ska det också läggas grus…
Vad handlar det här om nu? Jo, vi har tänkt att det skulle vara behändigt med en väg som går från garaget och trädgårdsskjulet Pasila till gräsmattan och växthuset. Det gör det enklare att röra sig med gräsklipparen och förkortar vägen mellan garaget och växthuset.
Den verkliga orsaken är väl att när pojken växte ur sandlådan började han låna lite större leksaker och leker med lite större sandhögar…. 😉
