Vår jul i Florida – del 1/2

I förra inlägget avslöjade vi att vi inte firade julen hemma utan i Florida. Här kommer nu berättelsen om resan.

Efter 11 timmars flygresa landade vi 9 tiden på kvällen i Miami. Kroppen sa att klockan var 4 på natten så vi var nog lite upp och ner. Det gick förhållandevis smidigt att komma ut från flygplatsen. Jag hade föreställt mig krångel och säkerhetsinspektioner. Vi tog en taxi till ett hotell bredvid flygplatsen och sov vår första natt där. Följande morgon såg det ut så här från hotellfönstret. Vi tog oss tillbaka till flygplatsen och löste ut vår förhyrda bil. Sen var det dags att köra norrut not Fort Lauderdale och vårt egentliga hotell. Det kändes lite skrämmande att köra ut i trafiken på vägar med upp till 6 filer men det gick bra. Vi hade en svit med ett vardagsrum och ett sovrum. Så här såg sovrummet ut. Vi ställde in väskorna och så åkte vi till stranden. Sanden var sandig och havet var vått – inga överraskningar där. Fast visst var det skönt att simma i havet för vattnet var riktigt varmt och skönt fast mycket mera salt än vad vi är vana vid. Vid hotellets pool kunde man bonga denna ståtliga leguan… …som spanade ut över sitt kungarike från denna uppbyggda klippa med vattenfall. En dag gjorde vi en roadtrip till Key West. Vi startade tidigt för att undvika rusningstrafiken och lyckades bra med det. Sen körde vi dryga fyra timmar söderut. Längs vägen fanns stora högar med bråte efter orkanen Irma som drog över öbandet i september. Det kommer att ta tid innan allt är undanröjt. Visst var det fina broar men ärligt talat var jag inte så förskräckligt imponerad. Jag hade på nåt sätt förväntat mig ännu vackrare vyer. Det som imponerade mest var ingenjörskonsten som bundit ihop hela raden av öar. Redan 1912 invigdes järnvägen som gick till Key West! Tyvärr förstörde en orkan järnvägen 1935 som aldrig togs i bruk igen men istället byggdes vägen US Highway 1 som öppnade 1938. Och till Nagu har det inte ännu heller byggts en enda stackars bro… I staden Key West var lyktstolparna julpyntade… …och somliga hus mera än andra.Vi åt inte på Sloppy Joe’s fast man kanske borde utan på en annan servering som hade levande musik. Det blev Fish ’n chips och förstås Key Lime Pie till efterrätt. På väg tillbaka till bilen gick vi förbi den berömda fyren.Vi körde förbi ”the southernmost point” monumentet som meddelar att det är bara 144 km till Kuba medan det är 256 km till Miami.Vi stannade till längs beachen och där låg en segelbåt uppspolad av orkanen Irma.Längs vägen mötte vi en del husbilar. Många hade en Jeep på släp för att enkelt kunna köra runt när de väl parkerat sin husbil. Rejäla ekipage det där.Jag tror det där är en del av det gamla brosystemet som numera bara står och vittrar bort.Det var skymning när vi åter nådde fastlandet… …och redan mörkt när vi körde förbi Downtown Miami. Så bildkvaliteten är långt ifrån nåt vidare. Men ändå vill jag ha med bilden för skyskraporna är nog rätt imponerande. Nog för att vårt hotell med sina 12 våningar och öppna träfgård i mitten också imponerade.