Ett frö grödde. Ett enda!
Drömmen om den underbara trädgården lever och mår gott. Orken och lusten att förverkliga drömmen är dock på en helt annan nivå. Jag gick in för att så grönsaker i mina odlingslådor med stor lust men sen tog intresset slut.
Otroligt nog grodde morötterna bra.
Försommaren var torr och mina frön grodde uselt. Jag borde ha vattnat. Jag hade fiberduk över lådorna, för nåndera kissen har kommit på att det är utmärkta sandlådor att göra sina behov i. Antagligen blev det för varmt under duken för en del frön så de grodde inte alls. Det som ändå tar sig är ogräset. Det där som jag inte sått och inte tänker skörda. Så nu är jag led på hela projektet med odlingslådor.
De pålitliga växterna – ogräsen. I den här lådan har jag inte sått något alls.
Det växer bra i gångarna. Blåklinten fröade bra av sig ifjol och den växer bra i år.
I gångarna växer maskrosor, tistlar och blåklint! Det växer hur bra som helst där…
Jag känner mig själv. Ledan är övergående. Nästa vår sår jag åter ivrigt och då kanske orken håller i sig lite längre. Det enda jag orkar pyssla med den här sommaren är jordgubbsraderna.
Trastfiske? Nätgubbar?
Nu har jag fått nät över dem så att jag kanske får njuta av resultatet också. Hittills har trastarna gladeligen pickat i sig varenda gubbe som rodnat ens lite. Det är tur för trastarna att jag inte äger nåt vapen för då skulle processen bli kort. Jag erkänner, jag är mordiskt lagd när nån äter upp mina jordgubbar framför näsan på mig!
