Jag har alltid gillat att sjunga och har sjungit i kör sedan barnsben. Som ung vuxen kom jag att ta sånglektioner och tyckte väldigt bra om det. Sen kom det andra saker emellan och sånglektionerna fick ligga på hyllan. Nu, den här hösten, bestämde jag mig för att jag vill börja sjunga ”på allvar” igen och avtalade med min första sånglärare Hanna, om att återuppta sånglektionerna.
 |
| Instagram-bild |
Jag har planer på ett stort projekt på vårvintern så det är riktigt målinriktad undervisning som gäller nu. Senaste sånglektion fick jag sjunga ”rrrrr” som gled mellan två toner. Uff. Mycket teknik och hållning att tänka på! Puta med munnen! Använd mellangärdet! Inte så mycket volym! Hanna kör hårt med mig och det tycker jag är bra, för då utvecklas sångtekniken.
Så där stod jag och sjöng ”rrrrr” om och om igen, högre och högre, tills rösten skar sig och sen ändå lite högre. Så utbrast Hanna: det där var trestrukna C! Visst kände jag att det var högt men aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro att jag skulle kunna sjunga så högt! Jag kan väl nog med gott mod kalla mig för sopran, men så högt som trestrukna C klarar jag inte i vanliga fall. Jag tror ändå att mitt register omfattar ungefär 2½ oktav nu.
