Hade kameran med mig idag och tog några bilder i förbifarten. Men inser att jag skulle behöva vidga vyerna för fotograferandet. Finns lite för många bilder på kyrkor i mitt album… Fast idag fota jag ju lite annat också i närheten av kyrkan…
Den här bilden har jag ”fotat i tanken” många gånger när jag gått förbi den.Jag tycker att den är så beskrivande för Pargas. Boulaget trogen ända in i döden… Jag vet inte om de som ligger begravda just här var boulaget trogna eller om de ens haft något att göra med boulaget men jag tycker på nåt sätt att bilden är fin, med fabriksbyggnaderna i bakgrunden.
Varje vardag kl 14 tjuter varningssignalen för sprängningen som sker i dagbrottet. En gång hade jag en urnebisättning just kl 14. Vi gick till graven och när de anhöriga sänkt ned urnan tjöt hornet sin välbekanta signal. Jag tyckte det var lite störande just i den stunden men de anhöriga snyftade till och sa; ja, den döde jobbade ju på boulaget hela sitt liv så det här var riktigt passligt. En sista hälsning från jobbet.
Trappan upp till stigluckan kan kännas oändligt lång och den här bilden fångar den känslan.
Nära kyrkan ligger Hyddan, det hus där den svenskspråkiga barnklubbsverksamheten är inrymd. Idag var den så här inbjudande och vacker i solskenet och det spirande gröna.
En ensam parkbänk i vårgrönskan. Här kan man sitta och filosofera eller förbättra världen med nån vän.
Det var de bästa bilderna från dagens bildskörd. Nästa gång ska jag försöka fånga något annat, någon annan miljö, lite mera liv och rörelse…
Hos oss heter det dagklubbens kyrka, inte församlingens dagklubb. Träff på bänken nån dag?
Fina bilder! Jag tänker kanske närmast på församlingens eftis numera då jag ser Hyddan. För visst har dom eftis där?
fina bilder, säger jag med. Ängelstatyn är också min favorit 🙂