Jag återkommer till kyrkgången igårkväll.
Jag hade kanske inte kommit mig för att efter jobbets två gudstjänster ännu gå till hemkyrkan på kvällen om jag inte blivit vidtalad att sjunga i gudstjänsten. Det blev två sånger jag sjungit förr men nog tusan lyckades jag bli lite nervös för det. Den första sången gick inte så jättebra för jag var spänd i kroppen men vid den andra lossnade det. Jag lyckades inte riktigt få luften att räcka till i alla fraser men på det stora hela är det ljust och långa bågar.
Nagu kyrka har en fantastisk akustik och det var ljuvligt att åter få sjunga i min hemkyrka. Akustiken bär så att det blir lätt att sjunga. Här kommer inspelningen av den andra sången, Där rosor aldrig dör, med en speciell hälsning till alla er som mist någon kär under året.
Det är underligt hur bra jag alltid mår efter att ha sjungit en stund, oberoende av om det är ett uppträdande eller bara för min egen skull. Det är ju bevisat att körsång är hälsosamt och jag vill påstå att all sång är bra för kropp och själ.
