Här ligger högen med grus som ska in i bryggan. Det är inte sandstrandssanden fast vi skämtsamt sade så när den kom. Vi hade tänkt att vi kan flytta den “sen nån gång” senare på våren. Detta “sen nån gång” visade infalla tidigare än vi trott.
En vecka efter att vi körde med grävmaskinen på isen ville man knappt gå ut på den alls. I strandkanten såg man stora svarta hål i isen som solen smält på bara några dagar. Där vi plogat och vattnat var isen fortfarande stark så man kunde gå där, men det var bäst att låta bli att röra sig mera än så på isen.
Det var verkligen välplanerat att vi kunde utnyttja isen medan den ännu höll!
Snön hade smält och jorden blev mjukare hela tiden i solskenet. Högen med det grova gruset var inte frusen alls, så det var enkelt att flytta den med grävmaskinen.
Inne i bryggan låg ännu tjocka isflak som behövde tas bort innan gruset skulle på plats. Det gick lätt att lyfta bort isen med hjälp av grävmaskinen.
Sen var det bara att skopa för skopa fylla bryggan med grus och stenar upp till det nedre varvet av stommen.
När hela grushögen var flyttad gick det bra att röra sig inne i bryggan. Då var det dags att kapa “tänderna” av vattenspont som stack upp längs bryggkanten.
Med en vass motorsåg och en erfaren sågare gick det som en dans. Det lättaste sättet att fånga upp klantarna som hoppade iväg när de blev avsågade var att stå nära med en hink. Med lite påpasslighet hoppade klantarna rakt ner i hinken. Behändigt var det också att isen ännu höll att gå på runt hela bryggan.
En liten, liten bit dristade vi oss att gå ut på isen för att föreviga den fina raka kanten på bryggan.
Nu går det bra att fortsätta bygget en liten stund i taget. Någon timme på kvällen efter jobbet gör att projektet sakta med säkert går framåt.
